HORAN & MADONNAN
 

Får ofta frågan om vad som attraherar och hur viktig jakten är och hur man hittar samt blir relationsmaterial? Måste man vara svårfångad för att bli attraktiv?

Freud pratade mycket om horan och madonnan komplexet vilket jag tycker är otroligt intressant, jag skulle säga att vi kan applicera det från både mannen och kvinnans sida idag och att det till viss del finns kvar fast inte lika strikt. Vi säger att vi är öppna och att det inte spelar någon roll, dock ser jag ändå att ådran till stor del finns kvar. Vi önskar helgonet utåt av vår partner dock inte privat och ev sexuellt. Men om vi outar det sexuella behovet, tar för oss snabbt eller är för flirtiga utåt så kan vi förlora och blir inte ”partnermeterial”.

Vi söker både ljuset och mörkret hos den vi dejtar. Vi faller för ljuset, men tenderar ändå att dras till de mörka sidorna. Varför? Jo, för att det attraherar. Det är spännande och lite förbjudet. Det är inte en självklarhet. Det leder dock mycket sällan till en bra relation utan blir ofta destruktivt.

Många som har arbeten där man måste kämpa för att få ett ja inom business, att få en deal eller har en högre befattning etc kan även applicera det på dejting. De tenderar att ge för mkt utan att ens reflektera, de söker sig gärna till narcissismen och drivs av det. Det ligger i deras natur att jobba hårt för något. Det blir en del av drivet och dopaminet, en del av hur vardagen brukar se ut. Sluta med det! Välj någon som investerar lika mycket som dig, kärlek ska inte vara så svårt, att jaga någon är att nedvärdera sig själv!

Den som istället kan ha lite lägre självkänsla och är något desperat gör exakt samma sak men av en annan anledning, hellre en brödsmula än ingenting alls! Detta gör att de blir ja-sägare och alltid tillgängliga. När det gäller horan och madonnan komplexet spelar det ingen roll, de vill bara ha någon som ger dem uppmärksamhet och visar kärlek. Här och nu….out of sight out of mind är inget de reflekterar över. Samma sak här, sluta med det! Se ditt värde!

Jag tycker inte att man ska döma och vi är alla olika och har olika behov. Däremot tycker jag att man ska lära sig att spegla eller bli speglad av den man dejtar. Man kan vara hur explosiv som helst, eller avvaktande och mer försiktig, så länge taktpinnen slår i samma tempo och att tydlighet finns. Det innebär att man kan få ett nej av icke likasinnade, men om vi bryter ner de så gör det ingenting. De ska du ändå inte dejta. Lär känna dig själv, vad är ditt behov? Det är alltid första steget till att hitta rätt partner.

Om du är intresserad, om du vill ha sex, om du vill bli seriös, om du vill ses igen…säg det, visa var du står och invänta spegling. Annars  har du svaret, inget svar är det starkaste svaret.

Försök att Inte göra det så svårt. Ett nej betyder bara att ni inte är en match, Inget annat. Det har inget att göra med att du är dålig eller inte attraktiv. Aldrig! Att lära sig och träna sig att säga nej och få ett nej tillhör resan och även livet utanför dejting.

Det viktiga här är att kärlek är inte schack, det finns ingen vinnare. Det ska vara respekt och vilja, det ska finnas trygghet och tillit, det ska inte vara en maktkamp utan ömsesidig kärlek. Man ska kunna utvecklas ihop och också tillåtas att växa var och en på sitt håll. Oavsett läggning eller personlighet så ska du älskas! Äg dig själv och dina beslut!

Så horan eller madonnan, oavsett så fokusera på hur du vill vara och upppfattas, sedan stå för det. Gå din egen väg och älska det! Som jag alltid säger, med gränser kommer respekt och därmed även din pusselbit❤

Förväxla aldrig att bli älskad för något du inte är med riktig kärlek❤

Translate »